Min bakgrund med egna ord

 
Redan som mycket liten började rita och teckna på allt jag kom över, detta intresse har sedan följt mig genom hela livet. Efter avslutad skolgång ville jag snabbt börja tjäna mina egna pengar, jag var tidigt med min far och jobbade i skogen. Fick sedan arbete som tillskärare och pressare på Hovmans konfektion i Hovmantorp. Där fick jag ett erbjudande om att få månadslön och hoppa in där det behövdes, jag trivdes bra och hade en trygg inkomst. Samtidigt och vid sidan om mitt dagliga arbete läste jag varje kväll och veckoslut på en stor och krävande teckningsingsutbildning på Hermods. Kursen innehöll nio (9) olika betygsgrenar inom teckning och varade 3,5 år. Jag blev färdig med skolan 1972.

Till min stora glädje fick jag 1970 erbjudande om en lärlingsplats som glasgravörelev på Strömbergshyttans Glasbruk. Jag slutade alltså på ett tryggt och ganska välavlönat jobb till förmån för en lärlingsplats med låg lön men i stället fick jag möjlighet att arbeta med teckning och ett skapande arbete. Än idag kan jag minnas hur oerhört glad jag var för denna lärlingsplats som sedan ledde till att jag blev utbildad glasgravör. Min chef Gunnar Abrahamsson , har haft stor betydelse för mig och min utveckling. Han gav mig hela tiden svårare och mera komplicerade gravyrer och arbetsuppgifter, vilket jag är mycket tacksam för idag. Utan tvekan är Gunnar den bästa chef jag har haft under mitt yrkesliv. Bland annat fick jag förtroendet att gravera en fantastisk glasskål med Amerikas alla delstatsblommor. Skålen var av gigantiska mått och mätte hela 60 cm i diameter. Den levererades till Vita Huset, USA.

1974 kände jag att tiden var mogen, för att öppna en egen Ateljé och gravörverkstad. Jag graverade på frilansbasis åt många av Glasrikets större Glasbruk så som Bergdala, Åseda, Skruvs glasbruk och Krona Bruken. Bergdala Glasbruk drevs då av den legendariske disponenten Elving Konradsson. Under cirka 5 års tid graverade jag uppskattningsvis 20 000 glasblock enbart till KF – koncernen, vilket innebar att blocken levererades så gott som till samtliga Domusaffärer som då fanns i Sverige.
Det var mycket stora jobb jag fick av Konradsson men tyvärr innebar det ofta en stor stress i arbetet eftersom det alltid var hårt pressade priser och korta leveranstider. Det positiva var att jag lärde mig att arbeta snabbt. När jag fick mina order, kunde det se ut på följande sätt: – 500st Rådjur – 500st Isbjörnar – 500st Älgar och 500st Vikingaskepp. Beställningarna återkom på samma sätt om och om igen, i flera år. Något konstglas var det alltså inte tal om utan mitt arbete gick mera ut på att ”dekorera” och i många fall ta bort fel och täcka blåsor med gravyrerna på de gjutna blocken.

1977 flyttade jag mitt företag till Helgö, som ligger cirka en mil utanför Växjö. Där utökade jag min rörelse med ännu en avdelning som innebar att jag också började arbeta med gravstenar/gravvårdar i eget Stenhuggeri. Jag graverade och högg in nya texter, kompletterade och renoverade de befintliga gravvårdarna. Jag arbetade som ombud åt Bröderna Wallins Stenhuggeri AB i Älmhult som då tillhörde ett av Sveriges största stenhuggerier. Jag servade i genomsnitt 23 kyrkogårdar årligen runt om i Småland och Blekinge. 1982 slutade jag denna verksamhet på grund av alla de hälsorisker som arbetet medförde.

Då hade jag redan börjat intressera mig för Sveriges vackraste utställningsbilar. Jag kom i kontakt med några av de allra bästa bilbyggarna och graverade på rutor och speglar in och utvändigt. En period åkte jag runt på olika bilmässor och graverade inför stor publik. Den bilbyggare som jag arbetade mest med heter Bernt Karlsson. Vid denna tidpunkt byggde han bland annat om en VW 1955 års modell som han sedan döpte till ”The Pink Lady”. Jag fick äran att gravera alla rutor på denna bil 1984. Denna skapelse blev Europas mest prisbelönta bil. Bernt flyttade hela sin verksamhet till USA 1985-86, i dag räknas han som en av världens skickligaste bilbyggare. I flera år har man kunnat se honom i arbete på TV-kanalen Discovery bland annat.

1987 fick jag Växjö Kommuns Kulturstipendium, vilket jag naturligtvis blev oerhört glad och stolt över. Vid denna tidpunkt hade jag också börjat designa och skapa mitt eget konstglas. Under årens lopp har jag arbetat med många av Sveriges skickligaste mästare. I dag arbetar jag nästan uteslutande med Studioglashyttan i Åhus, vi har haft ett bra samarbete sedan januari 2000. De är specialister på tjockt och tungt glas, vilket passar mig mycket bra. I stort sett allt konstglas jag skapar är signerat med Unik eller Unique, vilket betyder att det tillverkas enbart i ett enda exemplar. Naturligtvis kan det hända att jag gör flera pjäser av en och samma design eller en numrerad upplaga men det sker inte ofta.

Sedan mitten av 1980-talet har jag även målat och graverat glastavlor. Detta resulterade också i att jag hamnade i Guinness Rekordbok 1992 och 1999 som skapare av världens största graverade glaskonstverk, rekordet från 1999 ligger på 5,3 kvadratmeter, jag tror rekordet står sig än idag.

Mellan åren 1994 – 1998 jobbade jag som gallerist och innehavare av Slottsgalleriet på Huseby Bruk. Där hade jag utställningar med många av Sveriges allra finaste konstnärer. Prins Sigvard Bernadotte var en av de utställare som jag minns bäst. En gång i tiden var han en av de skickligaste och produktivaste formgivare och industridesigner vi har haft i Sverige. Jag har även drivit flera olika gallerier under kortare perioder, bland annat i Göteborg och på Öland.

När det gäller mitt eget måleri, startade jag i början av 1980-talet med att måla i olja. Jag jobbar på samma sätt med mitt måleri som jag gör med min glaskonst och det jag för stunden känner. I dag tycker jag nog mest om modernt måleri med spontana och fantasifulla alster men i stort sett är jag en ”allätare” och gillar allt som är bra konst enligt mitt eget sätt att se det och det är ju det viktigaste.

Växlingarna mellan mitt måleri och arbetet med konstglaset, passar mig väldigt bra, då är det hela tiden roligt att skapa och jobba. Vissa tider jobbar jag enbart med glas för att sedan växla över till en period med mitt måleri. På våren 2002 började jag dock få problem med vibrationsskador i min arbetshand och 2005 var jag tvingad att sluta med glasgraveringen som varit mitt specialområde i 36 år. Sveriges skickligaste läkare på området i Malmö och Lund försökte hjälpa mig med olika behandlingar men efter två år fick jag det svåra och tråkiga beskedet att sluta med de vibrerande gravyrhandstyckena. Beskedet innebar inte att jag behövde lägga allt glasarbete på hyllan utan enbart glasgraveringen, som tur är finns det andra tekniker att tillgå men det kändes hemskt tråkigt. Exempelvis skapar jag konstglas idag där största delen av glaspjäserna blir färdiga i hyttan och sliperiet, på detta sätt behöver jag inte jobba med vibrerande maskiner. Måleriet har jag däremot ägnat mig mera åt på senare år än jag gjorde tidigare. Det är fantastiskt att ha fördelen att få jobba med sådant som man fullkomligt älskar.

Sedan 2007 har jag haft ett samarbete med en av världens främsta virusforskare, Mohammed Homman från Stockholm. Han har uppfunnit ett helt nytt sätt att genom datorn diagnostisera virus. På hans uppdrag började jag skapa målningar och konstglas i form av viruspartiklar som han sedan använder sig av för att marknadsföra sitt forskningsföretag Vironova. Vårt samarbete ledde också till att Mohammed och jag blev inbjudna till Nyhetsmorgon TV4 på Nobeldagen 2008, för att visa konstglaset och målningarna samt att berätta om vårt samarbete. Anledningen till vår medverkan på Nyhetsmorgon var att tre virusforskare fick Nobelpriset detta år. I det stora hela är nog skapandet av konstglas i form av viruspartiklar och makrofager (tillhör immunförsvaret) och mitt samarbetet med M. Homman det intressantaste och roligaste jag gjort som konstnär.

2013 fick jag nöjet att skriva några artiklar om duktiga konstnärer från Kronobergs och Kalmar län:Björn Gidstam, Kjell Sundberg, Laila von Wendel, Carlos R. Pebaqué, samt en artikel om Per-Åke Johansson, en mycket intressant schackprofil från länet.

Jag är medlem i BUS sedan början av 2000. BUS betyder: Bildkonst Upphovsrätt i Sverige.
Välkommen in på min hemsida och min värld med konst.
Jim Johnsson